Barometern för september 2024 från CIS, ett offentligt organ, visade att invandringen nu anses vara det problem i landet som oroar spanjorerna mest, medan det i den tidigare studien i juni var det nionde.

På tre månader har invandringen petat ner arbetslösheten och "politiska problem" från förstaplatsen, enligt denna studie av befolkningens uppfattningar.

CIS-barometern genomfördes i början av september, efter en sommar som präglats av nyheter om en ökning av irreguljära ankomster av människor till Kanarieöarna, ombord på osäkra fartyg som kallas "pateras", från den afrikanska kontinenten.

Detta sammanhang har av opinionsundersökare, sociologer och andra akademiker ansetts vara avgörande för att analysera studiens resultat, och man har varnat för en trolig "augustieffekt", med tanke på att det var en sommar utan några andra större nyheter i Spanien, där nyheterna upprepade gånger visade bilder på "pateras", i en "medieöverexponering" av fenomenet.

Vid en utfrågning i det spanska parlamentet nyligen försäkrade migrationsminister Elma Saiz att beläggningsgraden på mottagningscentren för vuxna migranter på Kanarieöarna, trots det ökade antalet ankomster, har legat kvar på ett genomsnitt på cirka 50 procent, vilket motsäger idén om kaos eller utmattning, som främst underblåses av extremhögern och på sociala medier.

Under sommarmånaderna riktades dock mediernas och politikernas uppmärksamhet mot de minderåriga migranter som anlände till Kanarieöarna, och som enligt nationell och europeisk lagstiftning kräver särskilda åtgärder.

När det gäller minderåriga är mottagningscentralerna på Kanarieöarna överfulla, de andra autonoma regionerna har visat liten eller ingen vilja att ta emot dem, och det nationella parlamentet har hittills inte lyckats nå en överenskommelse om att ändra invandringslagen för att möjliggöra en automatisk fördelning av barn och ungdomar över hela territoriet.

Parlamentsåret avslutades i juli med denna debatt om invandringslagar och minderåriga, där extremhögern förknippar invandrare, däribland minderåriga, med brottslighet, i strid med vad nationella och internationella studier och statistik visar.

Den politiska "rentrée" i slutet av augusti och början av september kretsade också kring invandring: Premiärminister Pedro Sánchez reste till västafrikanska länder för att främja "cirkulär migration" och se till att alla som kommer till Spanien på olaglig väg måste återvända till sitt ursprungsland, medan oppositionsledaren Alberto Núñez reste till Italien för att berömma premiärminister Giorgia Melonis politik på detta område.

CIS-studien genomfördes i detta sammanhang och ledde till att invandringen hamnade högst upp på spanjorernas dagordning. Samma sak hade redan hänt 2007, vilket sammanföll med en annan topp i antalet migranter som anlände till Kanarieöarna, och i september 2018 och 2019, också efter en sommar och vid en tidpunkt då det högerextrema partiet Vox och dess invandringsfientliga retorik hade dykt upp i spansk politik.

Under 2007, 2018 och 2019 var uppfattningen om invandring som ett av Spaniens största problem tillfällig och förpassades återigen till bakgrunden i efterföljande barometrar.

Den här gången anser de experter som intervjuats av spansk press att det fortfarande är för tidigt att dra en slutsats, men de framhåller att det i olika studier, bland annat från Eurobarometern, har funnits en växande trend av oro bland spanjorerna när det gäller invandring sedan 2023.

Enligt officiella uppgifter utgjorde utlänningar i Spanien omkring 17% av befolkningen förra året, och landet fortsätter att vara ett av dem där de invandringsfientliga åsikterna ligger under det europeiska genomsnittet, även om de har ökat sedan Vox kom in i institutionerna.

"[Vox] normaliserar på ett institutionellt och medialt sätt den invandrarfientliga diskursen och det har aldrig hänt förut i Spanien", förklarade sociologen Juan Iglesias, professor vid Madrids Pontifical University, för nyhetsbyrån EFE.

Juan Iglesias förklarade också att under de senaste månaderna verkar det traditionella samförståndet om invandring som fanns i de två stora spanska partierna, PSOE (socialistpartiet) och PP (högerpartiet), ha brutit samman, och att denna fråga också används av dessa två krafter som ett "valvapen".

Förutom den politiska kontexten och den tid på året då CIS-studien genomfördes varnar experter för flera tekniska och metodologiska problem som kan ha förorenat resultaten och placerat invandringen högst upp på spanjorernas prioriteringslista.