Enligt European Agency innebär denna nedgång att erkännandegraden har nått sin lägsta nivå någonsin, vilket delvis förklaras av det minskade antalet ansökningar från syriska medborgare efter Bashar al-Assad-regimens fall i december 2024.

I kölvattnet av de politiska förändringarna i Syrien var det "mycket färre syrier [som] ansökte om asyl under första halvåret 2025", vilket också ledde till att syrier inte längre var den huvudsakliga nationaliteten i asylansökningar i EU.

Enligt Europeiska unionens asylbyrå (EUA) var venezuelaner och afghaner de medborgare som lämnade in flest asylansökningar under de första sex månaderna 2025.

"Med färre syrier som ansöker om asyl upphörde Tyskland att vara den främsta EU-destinationen; Frankrike och Spanien fick flest ansökningar under första halvåret 2025, medan Grekland och Cypern fick det högsta antalet ansökningar per capita", säger EUA.

EUA konstaterar också att antalet ärenden som väntar på ett beslut i första instans låg kvar på rekordnivåer, med 918 000 pågående ärenden i slutet av juni 2025.

"Det totala antalet ärenden, inklusive de som är under överklagande eller omprövning, som väntar på ett beslut i slutet av maj 2025 (de senaste uppgifterna) uppskattas till cirka 1,3 miljoner", står det i rapporten.

Han tillägger att det i slutet av juni 2025 fanns cirka 4,5 miljoner personer med tillfälligt skydd i EU som flydde från Ukraina efter den ryska invasionen, varav "hälften togs emot i Tyskland och Polen", även om Tjeckien hade det högsta antalet personer med tillfälligt skydd per capita.

I ett uttalande som åtföljer rapporten förklarar EU-kommissionären för inrikes frågor och migration, Magnus Brunner, minskningen av antalet asylansökningar som ett resultat av migrations- och asylpakten, som införde "effektivare förfaranden", särskilt för ansökningar med låg chans att lyckas, så att de "behandlas mer effektivt".

Enligt Brunner kommer andra förslag "att stärka samarbetet med tredjeländer, säkerställa effektiva återvändanden och minska trycket på asylsystem".

Rapportens analys av de senaste tio åren visar att Europa under 2015 och 2016 tog emot cirka 3 miljoner migranter och asylsökande under den period som kallas flyktingkrisen. Antalet sjönk till drygt 673.000 2017 och mindre än en halv miljon 2020, i kölvattnet av covid-19-pandemin.

Därefter fortsatte antalet att stiga och översteg 1,1 miljoner sökande 2023, innan det sjönk igen 2024, om än något, till strax över en miljon.

Mellan januari och juli 2025 tog EU emot nästan 400 000 migranter och asylsökande, däribland ett växande antal venezuelanska medborgare på grund av den "djupa ekonomiska och politiska krisen i Venezuela", men också omkring 42 000 afghaner.

Samtidigt låg andelen personer som ansökte om asyl och beviljades denna status kvar på 40 procent under de senaste tre åren och "sjönk till 25 procent" under första halvåret 2025, ett fenomen som "drevs av en kraftig minskning av antalet beslut som utfärdades till syriska sökande".